Hoppa till sidans innehåll

Minnesord till Björn-Eivind

29 FEB 2012 11:10
En Bohusklättrare är borta, saknad av många. Jappe för allas vår talan.
  • Skapad: 29 FEB 2012 11:10

Bjørn-Eivind

När du sms;ade och föreslog en fika för ett par veckor sedan så kunde jag inte. Ett föräldramöte stod i vägen. Det var ofta något som stod i vägen, men det var ju inte så farligt, vi kunde ju träffas en annan gång. Lite senare. Och så var det för det mesta, men inte den här gången. Lite senare var det i stället Geir Arne Bore som ringde, men han var tyst, hans röst stockade sig och jag förstod att något förfärligt hade hänt. Jag misstänkte väl, fruktade att det kunde vara du, superalpinisten i vårt gäng som råkat illa ut. Till sist fick han ur sig att du var död. Att du var död? Han stapplade ur sig vad man då visste. Ingen av oss kunde prata så vi lade på. Plötsligt var din framtid kansellerad. Resten av ditt liv. Alla våra möten hemma eller vid bergen var inställda. Ditt varma leende, din mjuka röst, dina busigt  glittrande ögon. Aldrig mer … . Vi har förlorat en av våra ovärderliga klättervänner. Din dotter Iben har förlorat sin älskade pappa.  Du betydde och betyder så mycket för så många och nu är vi otröstliga.

Tanken snuddade i mitt medvetande när ni besökte oss på stugan i Bohus i somras. Iben med filmstjärneglasögon och såå mycket av pappa i sig. Bjørn-Eivind, det var ju det här som inte fick hända!  

Ja så sitter man här och ska skriva någonting om dig. Du var en varm och god vän. Som klättrare visste du vad vi andra gjorde och vad vi var stolta över. Det var inte ofta du talade om dina egna bragder, det var det mest andra som gjorde. Du var lekfull på det allvarsamma sättet. Det verkade som om du ansåg att det enda sättet att verkligen leva är genom att leka och att leken är allvarlig. Den är alltid farlig, för att alla lekar som är värda vår tid är riskabla. När man står med telefonen i handen och ska ringa sin kärlek eller när man ska bestämma sig för att gå på eller inte i bergväggen. Det är väldigt riskabelt att leva. Att verkligen leva. Du satsade ändå, och nu är vi så tacksamma för det du satsade på oss, men så förfärligt ledsna över att din sista satsning i berget slutade så fruktansvärt illa. 

Men de djupa relationerna är väl värda risken? Är de det Bjørn-Eivind?  Även den till alpinismen? Jag vet inte.   Igår begravdes du i Grefsen kyrka. Jag hoppas att jag aldrig mer ska behöva se ett gråtande barn springa efter kistbärarna och ropa efter sin pappa. Jag tror jag vet vad du skulle ha tyckt om det, så här efteråt.

Jag måste skriva någonting om dig och Bohus. Första gången du beträdde bohus har jag för mig att du bodde på hällen vid Välseröd. Du var där med Ingunn och Iben som då var bebis. Det måste väl ha varit 11-12 år sedan? Jag kommer inte ihåg vad vi klättrade den gången, men jag vet att du blev bergtagen av Bohus. Du gillade kilklättringens utmaningar och de passade dig. Du tyckte om att balansera på den knivegg av kompetens som skiljer äventyrsklättraren från avgrunden. Somrarna gick, du skildes från Ingunn men aldrig från Bohus. Du var definitivt en av oss,  de norska bohusklättrarna. Du gillade väl mest onsajtklättring, men tog dig tid till att skriva din namnteckning i bohusgraniten. Jag höll i repet när du balanserade ut från säkringarna på Dangan runner 8- . Jag v ar mer stressad än du. Dynamo 8 var också typisk dig med sina sparsamma, men bra säkringar. Är det verkligen sant att du trynade ned i träsket så att geggan sprutade vid ett tidigt försök? Ja, så den kräver förstås också ett brett spektrum av kompetenser både klättertekniskt och säkringsmässigt och goda nerver därtill. Leden framför alla andra är ändå Ibens bok 8 på Ulorna. Ibens bok är Bohusläns superdieder bland många trestjärniga konkurrenter med ett namn som berättar om din största kärlek.  Du gjorde massvis av repetisioner, jag nämner bara Rätt lätt 8+ på Häller. … och som sagt. Mycket, mycket viktigare än allt detta är ju det att du var en sann vän. När andra tvekade var det du som gick med på att hålla i repen när jag hade en av mina riktigt stora kärleksaffärer med bohusgraniten. 

Jag måste berätta helt kort om den gången du ringde för att du hade hittat en utmattad falk vid Lier utanför Drammen. Efter lite telefonerande hamnade den i goda händer, åt sig stark och släpptes vid Gardermoen http://dt.no/nyheter/fikk-jobb-pa-flyplass-1.3347884. Det var väl den årsunga Pilgrimsfalken som gav namnet till din otroliga (ännu orepeterade?) led Vandrefalken 9- 50 m på Askfjell i Lier. Kilsäkrad med lååång runout på slutet.

För 4-5 år sedan tog du steget till alpinism och efter en överraskande kort stund var du en superalpinist som man läste om och oroade sig för. Hela tiden var det den snabba spårlösa stilen som attraherade dig.

 BEbild

Norskt i Ulorna sommaren 2003. Björn-Eivind med Iben i knät. De andra från vänster är Leo Pålsgård, Iris Bore og Emily Cosgriff. Bilden är mer representativ för vårt bohusliv än en ren klätterbild skulle ha varit.

Jag har försökt ge en glimt av den goda vännen Björn-Eivind Årtun. Andra har skrivit mer om klättraren och alpinisten. Om allt detta och mera kan man läsa i Borebloggen http://borebloggen.blogspot.com/2012/02/in-memorian-bjrn-eivind-artun-nominert.html

och på andra platser som http://www.colinhaley.blogspot.com/2012/02/farewell-bjrn-eivind.html.

Just nu tänker jag mycket på bohus utan dig. Den polska nobelpristagaren i litteratur Wyslawa Szymborska dog ett par dagar före dig. Hon skrev en dikt om en katt i en tom våning när hon förlorat en älskad. Den beskriver vad många av oss känner inför bohus utan dig, vår kära, kära vän. Frid vare med dig Kompis.

 

A Cat in an Empty Apartment
Wislawa Szymborska 

Die? One does not do that to a cat.
Because what's a cat to do
in an empty apartment?
Climb the walls.
Caress against the furniture.
It seems that nothing has changed here,
but yet things are different.
Nothing appears to have been relocated,
yet everything has been shuffled about.
The lamp no longer burns in the evenings.

Footsteps can be heard on the stairway,
but they're not the ones.
The hand which puts the fish on the platter
is not the same one which used to do it.

Something here does not begin
at its usual time.
Something does not happen quite
as it should
Here someone was and was,
then suddenly disappeared
and now is stubbornly absent.

All the closets were peered into.
The shelves were walked through.
The rug was lifted and examined.
Even the rule about not scattering
papers was violated.

What more is to be done?
Sleep and wait.

Let him return,
at least make a token appearance.
Then he'll learn
that one shouldn't treat a cat like this.
He will be approached
as though unwillingly,
slowly,
on very offended paws.
With no spontaneous leaps or squeals at first. 




translated by Walter Whipple

 

Skribent: Jappe Pålsgård

Följ oss på facebook

 

          Bohusstugan

Följ oss på instagram

 

BOHUSLANSKLATTERKLUBB

Postadress:
Bohusläns KK - Klättring
c/o Fredriksson, Bro-Fiskebäck 101
45495 Brastad

Besöksadress:
RIMNERSHALLEN, Rimnersgatan 13
45152 Uddevalla

Kontakt:
Tel: [saknas] Information
E-post: This is a mailto link

Se all info